32

Efter att vi setts och du kramat mig länge när jag skulle gå kändes det bra. Kramen kanske hade varit lång mer pga mig, men det var bara detaljer. Jag ville få tillbaka våra mail. Jag saknade dem, jag saknade att få läsa om din vardag, om dina tankar. Vi pratade inte längre. Inte på samma sätt efter att jag berättat att jag trodde du var meningen. Du var tyst. Inga mail och inga samtal. Jag låtsades att jag inte väntade men varje dag, varje minut hoppades jag att du skulle höra av dig. Det var det enda jag gjorde. Väntade.