74

Vi åkte tillsammans på tunnelbanan, jag och han med de finaste ögonen. Vi hade bokat upp en dag med bara roliga saker. Dagen gick fort. Jag kände mig så glad tillsammans med honom. Han frågade mig om mitt liv. Han ville verkligen höra mina svar. Jag sa att jag tyckte han var vacker. På alla sätt. Vi drack öl. Efter tre öl kom du som en stöt i magen. Jag ville gå in på toaletten och skicka ett sms till dig och berätta att jag saknade dig. Att jag ville åka hem till dig, ligga med min kropp nära din. Berätta att jag hade ont i halsen för all gråt tvingades vara kvar där när jag satt och log och pratade och låtsades vara hel. Men det gjorde jag inte. Jag åkte med honom hem. Lät hans armar hålla om mig hela natten. Drog mina fingrar genom hans mörka lockar i nacken och bara lyssnade på när han andades. Jag tyckte han var härlig. Jag vill verkligen att han skulle ta över. Bara för en liten stund bli så viktig att du försvann. När jag satt på tunnelbanan hem undrade jag varför vi inte hörts på så länge. Jag fick tvinga mig att inte ringa. Jag kanske kan tvinga dig att försvinna. Om jag tar en minut i taget och försöker se in i hans vackra ögon så kanske du inte finns kvar till slut.