2

Efter vårt första möte kunde jag inte sluta tänka på dig. Du besökte mina tankar både på dagarna och på nätterna. Jag visste ditt namn men inte mer än så. Jag hade nog tyckt att ditt namn var omodernt och gjort för en gammal man om inte just du hade haft det. Nu tyckte jag att det var det finaste namnet av alla. En dag när jag gick från arbetet satt du i mitt liv. Du satt i min soffa. Det var inte mig du var där för att träffa. Jag var för chockad för att kunna säga nåt. Jag fick inte fram ett ord. Jag trodde att det var ett skämt. Ett elakt skämt. Jag var tvungen att ringa min vän som varit med mig första gången jag träffade dig och fråga henne om det var på riktigt. Hon trodde inte det.