35

Jag hade berättat lite om dig för en vän. Tillräckligt mycket för att det inte skulle komma så plötsligt om vi började umgås mer. Men inte tillräckligt för att berätta att jag gått sönder. Att du var tusen bitar inuti. Jag tänkte fortfarande på dig innan jag skulle somna. Undrade om du tänkte på mig, saknade du mig? Jag var så arg på dig, jag önskade inget hellre än att du skulle ångra dig. Ringa och be om att få träffa mig. Säga att du inte kunde andas utan mig. Då skulle jag säga att det var för sent. Att du inte fanns i mitt liv längre. Det var de tankarna som gjorde att jag fungerade. Tankarna på att det var värre för dig. nu när jag inte ville ha dig längre.