81

Vi låg i mörkret under samma täcke. Vår hud var fuktig mot varandra för det var så varmt. Du sa att det inte gjorde något. Du berättade om dina glada stunder. Om promenader och om kvällar framför brasan och om ledsna hjärtan över påkörda kaninungar. Du sa att du ville att vi skulle ta bilen och åka på utflykt till en förort ingen av oss varit i tidigare. Vi skulle göra ett pizzastop och sen hitta en sjö att sitta och äta kakor som du bakat. Jag har alla mina känslor för dig i ett eget rum inuti. Det är så långt in att det du säger fladdar till och bränns men inte riktigt når fram. Jag vill inte hoppas och jag vill inte tro. Men när jag är ensam och öppnar bara lite så går jag nästan sönder av allt som finns för dig och som jag inte låtsas om annars.